skepp
Swedish
[edit]
Etymology
[edit]From Old Norse skip, from Proto-Germanic *skipą.
Pronunciation
[edit]Noun
[edit]skepp n
- a ship (large water vessel)
- each third of the nave, a large section of the open space in a church as separated by columns
Declension
[edit]| nominative | genitive | ||
|---|---|---|---|
| singular | indefinite | skepp | skepps |
| definite | skeppet | skeppets | |
| plural | indefinite | skepp | skepps |
| definite | skeppen | skeppens |
Synonyms
[edit]- (kenning) segelhäst (literally “sail horse”)
Related terms
[edit]
(vessel):
- passagerarskepp
- rymdskepp
- skeppa
- skeppare
- skeppning
- skeppsbord
- skeppsbrott
- skeppsbruten
- skeppsbyggare
- skeppsbygge
- skeppsbyggeri
- skeppsbyggnad
- skeppsbåt
- skeppsfart
- skeppsfurnerare
- skeppsfurnering
- skeppsgosse
- skeppsgrav
- skeppshandel
- skeppshandling
- skeppsjolle
- skeppskamrat
- skeppskatt
- skeppsklarerare
- skeppsklarering
- skeppsklocka
- skeppskyrkogård
- skeppslag
- skeppslast
- skeppslista
- skeppslucka
- skeppslägenhet
- skeppsläkare
- skeppsmask
- skeppsmast
- skeppsmäklare
- skeppsmätare
- skeppsmätning
- skeppspapper
- skeppspojke
- skeppsredare
- skeppsrederi
- skeppsregister
- skeppsråtta
- skeppsskorpa
- skeppsskrov
- skeppssättning
- skeppsteknisk
- skeppstrailer
- skeppsvarv
- skeppsvrak
- skeppund
- slagskepp
- vikingaskepp
- votivskepp
(room in a church):