strafföreläggande

Swedish

Etymology

Compound of straff (“sentence”) +‎ föreläggande (“injunction”), attested since 1942.

Noun

strafföreläggande n

1. (law) A simplified legal procedure for minor crimes (e.g. shoplifting and traffic violation) where, under certain circumstances, a suspect can admit guilt and be charged with either a fine or suspended sentence, as a voluntary alternative to court procedures.

Declension

Declension of strafföreläggande

		nominative	genitive
singular	indefinite	strafföreläggande	strafföreläggandes
	definite	strafföreläggandet	strafföreläggandets
plural	indefinite	strafförelägganden	strafföreläggandens
	definite	strafföreläggandena	strafföreläggandenas

References

• strafföreläggande in Svensk ordbok (SO)
• strafföreläggande in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)

Further reading

• Strafföreläggande at the Swedish Police Authority (in Swedish)
• Strafföreläggande and day-fines at the Swedish Prosecution Authority (in Swedish)
• Summary imposition of a fine at the Swedish Police Authority
• Summary imposition of a fine at the Swedish Prosecution Authority