skåning

Danish

Etymology

From Skåne +‎ -ing.

Pronunciation

• IPA^(key): /skɔːnenɡ/, [ˈsɡ̊ɔːneŋ]

Noun

skåning c (singular definite skåningen, plural indefinite skåninger or skåninge)

1. Scanian (a person from Scania)

Inflection

Declension of skåning

common gender	Singular		Plural
	indefinite	definite	indefinite	definite
nominative	skåning	skåningen	skåninger skåninge	skåningerne skåningene
genitive	skånings	skåningens	skåningers skåninges	skåningernes skåningenes

Related terms

• Skåne ("Scania")
• skånsk ("Scanian")

Swedish

Etymology

From Skåne +‎ -ing.

Noun

skåning c

1. a Scanian (person from Scania)

Declension

Declension of skåning

		nominative	genitive
singular	indefinite	skåning	skånings
	definite	skåningen	skåningens
plural	indefinite	skåningar	skåningars
	definite	skåningarna	skåningarnas

Synonyms

• reservdansk (“spare Dane”)
• östdansk (“east-Dane”)

See also

• Skåne (“Scania”)
• skånsk
• skånska

References

• skåning in Svensk ordbok (SO)
• skåning in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• skåning in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)

Anagrams

• åknings