nyckel
Jump to navigation
Jump to search
Swedish
[edit]
Etymology
[edit]From Old Swedish nykil, lykil, from Old Norse lykill, from Proto-Germanic *lukilaz, from Proto-Germanic *lūkaną (“close”) + an instrumental suffix -il-. The n-sound has developed through dissimilation of l-l. Related to English lock, Swedish lock, lucka.[1]
Pronunciation
[edit]Noun
[edit]nyckel c
- a key (physical or abstract)
- Jag stoppade nyckeln i nyckelhålet och vred om
- I put the key in the keyhole and turned it [turned about]
Declension
[edit]Declension of nyckel
Derived terms
[edit]- bilnyckel
- chiffernyckel
- chucknyckel
- cykelnyckel
- dubblettnyckel
- dörrnyckel
- extranyckel
- fjärrnyckel
- huvudnyckel
- hylsnyckel
- insexnyckel
- kodnyckel
- kryptonyckel
- majnyckel
- nyckelaktör
- nyckelax
- nyckelbarn
- nyckelbefattning
- nyckelbegrepp
- nyckelben
- nyckelbensbrott
- nyckelbiotop
- nyckelblomster
- nyckelbricka
- nyckelfaktor
- nyckelfigur
- nyckelfras
- nyckelfråga
- nyckelfärdig
- nyckelgestalt
- nyckelharpa
- nyckelhål
- nyckelhålsmärka
- nyckelhålsmärkning
- nyckelindustri
- nyckelknippa
- nyckelkort
- nyckelman
- nyckelmatch
- nyckelord
- nyckelperson
- nyckelpiga
- nyckelposition
- nyckelpost
- nyckelreplik
- nyckelring
- nyckelroll
- nyckelroman
- nyckelscen
- nyckelskåp
- nyckelspelare
- nyckelställning
- nyckeltal
- nyckelvittne
- portnyckel
- reservnyckel
- rumsnyckel
- skiftnyckel
- skruvnyckel
- skåpnyckel
- startnyckel
- söknyckel
- tändningsnyckel
- våningsnyckel
See also
[edit]- lås n (“lock”)
References
[edit]- nyckel in Svensk ordbok (SO)
- nyckel in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- nyckel in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)