verbböjning
Swedish
[edit]Etymology
[edit]verb (“verb”) + böjning (“inflection”)
Noun
[edit]verbböjning c
Declension
[edit]| nominative | genitive | ||
|---|---|---|---|
| singular | indefinite | verbböjning | verbböjnings |
| definite | verbböjningen | verbböjningens | |
| plural | indefinite | verbböjningar | verbböjningars |
| definite | verbböjningarna | verbböjningarnas |