skräll

See also: skrall

Swedish

Etymology

Deverbal from skrälla. Cognate of Norwegian Bokmål skrall.

Noun

skräll c

1. boom, blare, loud noise

   Synonyms: brak, krasch

2. (colloquial, especially sports) upset (unexpected, startling occurrence)

   en stor skräll

   a major upset

   1. (sports) surprise victory

Declension

Declension of skräll

		nominative	genitive
singular	indefinite	skräll	skrälls
	definite	skrällen	skrällens
plural	indefinite	skrällar	skrällars
	definite	skrällarna	skrällarnas

Derived terms

• dunderskräll

References

• skräll in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• skräll in Svensk ordbok (SO)
• skräll in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)