Jump to content

skändning

From Wiktionary, the free dictionary

Swedish

[edit]

Etymology

[edit]

skända +‎ -ning

Noun

[edit]

skändning c

  1. desecration, defilement, violation (treating (something ordinarily respected) with grave disrespect)

Declension

[edit]
Declension of skändning
nominative genitive
singular indefinite skändning skändnings
definite skändningen skändningens
plural indefinite skändningar skändningars
definite skändningarna skändningarnas

Derived terms

[edit]

References

[edit]