skända
Swedish
[edit]Etymology
[edit]From Old Swedish skænda, from Middle Low German schenden, from Old Saxon *skendian, from Proto-West Germanic *skandijan. Cognate of Danish skænde, Dutch schenden, German schänden, Old English scendan.
Verb
[edit]skända (present skändar, preterite skändade, supine skändat, imperative skända)
- desecrate, defile, violate (treat (something ordinarily respected) with grave disrespect)
- skända en grav
- desecrate a grave
- skända någons minne
- defile someone's memory
- SKÄNDA FLAGGAN. VÄGRA VAPEN. SVIK FOSTERLANDET. VAR ONATIONELL. KUKEN.
- DESECRATE THE FLAG. REFUSE TO TAKE UP ARMS / BE A CONSCIENTIOUS OBJECTOR. BETRAY YOUR COUNTRY. BE UN-NATIONAL [unpatriotic, etc. – now rare in Swedish as well]. THE DICK. (text on a famous screen print from 1967 (image))
- ravish (rape)
Conjugation
[edit]| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | skända | skändas | ||
| supine | skändat | skändats | ||
| imperative | skända | — | ||
| imper. plural1 | skänden | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | skändar | skändade | skändas | skändades |
| ind. plural1 | skända | skändade | skändas | skändades |
| subjunctive2 | skände | skändade | skändes | skändades |
| present participle | skändande | |||
| past participle | skändad | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.
Related terms
[edit]Related terms
[edit]References
[edit]- skända in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- skända in Svensk ordbok (SO)
- skända in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
- skända in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)
- skända in Knut Fredrik Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, del 2:1: M-T