självbehärskning

Swedish

Etymology

själv +‎ behärskning. Compare German Selbstbeherrschung.

Noun

självbehärskning c

1. self-control, self-restraint, composure

Declension

Declension of självbehärskning

		nominative	genitive
singular	indefinite	självbehärskning	självbehärsknings
	definite	självbehärskningen	självbehärskningens
plural	indefinite	—	—
	definite	—	—

References

• självbehärskning in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• självbehärskning in Svensk ordbok (SO)
• självbehärskning in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)