Jump to content

sammanflätning

From Wiktionary, the free dictionary

Swedish

[edit]

Etymology

[edit]

From sammanfläta +‎ -ning.

Noun

[edit]

sammanflätning c

  1. interweavement
  2. (figurative) conflation

Declension

[edit]
Declension of sammanflätning
nominative genitive
singular indefinite sammanflätning sammanflätnings
definite sammanflätningen sammanflätningens
plural indefinite sammanflätningar sammanflätningars
definite sammanflätningarna sammanflätningarnas

Further reading

[edit]