rådfråga
Swedish
[edit]Etymology
[edit]From råd (“advice”) + fråga (“to ask”). Compare Danish rådspørge.
Pronunciation
[edit]
Verb
[edit]rådfråga (present rådfrågar, preterite rådfrågade, supine rådfrågat, imperative rådfråga)
- (transitive) to ask (somebody) for advice; to consult
- Det rekommenderas att rådfråga en läkare om smärtorna förvärras.
- It is recommended to consult a doctor if the pains worsen.
Conjugation
[edit]| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | rådfråga | rådfrågas | ||
| supine | rådfrågat | rådfrågats | ||
| imperative | rådfråga | — | ||
| imper. plural1 | rådfrågen | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | rådfrågar | rådfrågade | rådfrågas | rådfrågades |
| ind. plural1 | rådfråga | rådfrågade | rådfrågas | rådfrågades |
| subjunctive2 | rådfråge | rådfrågade | rådfråges | rådfrågades |
| present participle | rådfrågande | |||
| past participle | rådfrågad | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.