kondottiär

Swedish

Etymology

Borrowed from Italian condottiere, from condotto, from Latin conductus. Doublet of konduktör.

Pronunciation

• Rhymes: -æːr

Noun

kondottiär c

1. (historical) condottiere

Declension

Declension of kondottiär

		nominative	genitive
singular	indefinite	kondottiär	kondottiärs
	definite	kondottiären	kondottiärens
plural	indefinite	kondottiärer	kondottiärers
	definite	kondottiärerna	kondottiärernas

References

• kondottiär in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• kondottiär in Svensk ordbok (SO)
• kondottiär in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)