jordbävning

Swedish

Etymology

jord +‎ bäva +‎ -ning. Cognate of German Erdbeben, Dutch aardbeving.

Noun

jordbävning c

1. an earthquake

   Synonym: jordskalv

Declension

Declension of jordbävning

		nominative	genitive
singular	indefinite	jordbävning	jordbävnings
	definite	jordbävningen	jordbävningens
plural	indefinite	jordbävningar	jordbävningars
	definite	jordbävningarna	jordbävningarnas

Derived terms

• jordbävningskatastrof
• jordbävningsoffer
• jordbävningsområde
• jordbävningssäker

References

• jordbävning in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• jordbävning in Svensk ordbok (SO)
• jordbävning in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)