Jump to content

inmurning

From Wiktionary, the free dictionary

Swedish

[edit]

Etymology

[edit]

Compound of in (in; en-) +‎ mur (wall) +‎ -ning.

Noun

[edit]

inmurning c

  1. An immurement.
    • 1899 April 12, Od., “"Valdemarsskatten" å k. operan ["The Valdemar Treasure" at the Royal Opera.]”, in Vårt Land, page 3:
      Nyssuämde kritiker framhöll med fog den starka bristen på tragik hos den ena hufvudpersonen, Ung-Hanses dotter Ava, som icke bär på annan skuld än att hafva älskat med ett sjuttonårigt hjertas hela värme, men lider det upprörande grymma straff att på det våldsammaste utstötas ur samhället och prisgifvas åt en qvalfull död genom inmurning i Jungfrutornet.
      Recent critics rightly highlighted the strong lack of tragedy in the one main characte, Ung-Hanse's daughter Ava, who bears no other guilt than having loved with all the warmth of a seventeen-year-old heart, but suffers the outrageously cruel punishment of being most violently thrown out of society and is condemned to a painful death by immurement in the Maiden Tower.

Declension

[edit]
Declension of inmurning
nominative genitive
singular indefinite inmurning inmurnings
definite inmurningen inmurningens
plural indefinite inmurningar inmurningars
definite inmurningarna inmurningarnas

See also

[edit]