hänföra
Swedish
[edit]Etymology
[edit]Borrowed from Danish henføre or German hinführen. By surface analysis, hän (“away”) + föra (“steer”). Regarding shift in senses, compare English carry away.
Verb
[edit]hänföra (present hänför, preterite hänförde, supine hänfört, imperative hänför)
- assign, class, classify
- Synonyms: tillskriva, klassificera
- (reflexive) concern, pertain
- Synonym: tillhöra
- thrill, enrapture
Conjugation
[edit]| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | hänföra | hänföras | ||
| supine | hänfört | hänförts | ||
| imperative | hänför | — | ||
| imper. plural1 | hänfören | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | hänför | hänförde | hänförs, hänföres | hänfördes |
| ind. plural1 | hänföra | hänförde | hänföras | hänfördes |
| subjunctive2 | hänföre | hänförde | hänföres | hänfördes |
| present participle | hänförande | |||
| past participle | hänförd | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.