förhinder

Swedish

Etymology

Deverbal from förhindra.

Noun

förhinder n

1. (often preceded by få (“get”)) circumstances that prevent someone from attending (some event, e.g. a party)

   Det hade varit roligt att närvara på festen, men vi har tyvärr fått förhinder

   It would've been fun to attend the party, but unfortunately something has come up

Declension

Declension of förhinder

		nominative	genitive
singular	indefinite	förhinder	förhinders
	definite	förhindret	förhindrets
plural	indefinite	förhinder	förhinders
	definite	förhindren	förhindrens

Related terms

• förhindra

References

• förhinder in Svensk ordbok (SO)
• förhinder in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• förhinder in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)