bakpulver

Swedish

Etymology

Compound of baka (“baking”) +‎ pulver (“powder”), attested since 1874.

Noun

bakpulver n

1. baking powder
   • 1874, Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund, “Bakning med jäst”, in Uppfinningarnas bok‎^[1], volume Femte bandet. Det dagliga lifvets kemi, page 39:

     Vida fördelaktigare är det af Liebig förordade horsfordska bakpulvret (yeast-powder). Det består af två ämnen, ett surt (sur fosforsyrad kalk och magnesia) och ett alkaliskt (en blandning af dubbelt kolsyradt natron samt klorkalium). […] Med användande af detta horsfordska bakpulver är man i stånd att inom ett par timmar bereda färdigt bröd af mjöl, och man erhåller inemot 10–12 procent mera bröd än vid användning af jäst.

     Far more advantageous is the Horsford yeast-powder (yeast-powder) recommended by Liebig. It consists of two substances, an acidic (acid phosphoric acid lime and magnesia) and an alkaline one (a mixture of double carbonated soda and chlorine potassium). […] With the use of this Horsford yeast-powder, you are able to prepare ready-made bread from flour within a couple of hours, and you get up to 10–12 percent more bread than when using yeast.

Declension

Declension of bakpulver

		nominative	genitive
singular	indefinite	bakpulver	bakpulvers
	definite	bakpulvret	bakpulvrets
plural	indefinite	—	—
	definite	—	—

See also

• bikarbonat (“baking soda”)

References

• bakpulver in Svensk ordbok (SO)
• bakpulver in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)