Jump to content

börja

From Wiktionary, the free dictionary
See also: Borja

Swedish

[edit]

Etymology

[edit]

From Old Swedish byria, from Old Norse byrja, from Proto-Germanic *burjaną. Derived from Proto-Indo-European *bʰer-.

Pronunciation

[edit]
  • IPA(key): [²bœ̞rˌja]
  • (nonstandard, nonetheless common[1]) IPA(key): [²bɵrˌja]
    • Audio:(file)

Verb

[edit]

börja (present börjar, preterite började, supine börjat, imperative börja)

  1. to begin; to start
    Skolan börjar klockan åtta.
    School begins at eight o'clock.
    Brandon har börjat lära sig svenska.
    Brandon has started learning Swedish.

Conjugation

[edit]
Conjugation of börja (weak)
active passive
infinitive börja börjas
supine börjat börjats
imperative börja
imper. plural1 börjen
present past present past
indicative börjar började börjas börjades
ind. plural1 börja började börjas börjades
subjunctive2 börje började börjes börjades
present participle börjande
past participle börjad

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Synonyms

[edit]
[edit]

References

[edit]
  1. ^ Tomas Riad (2013) “Våra vokaler förändras. En del flyter samman, andra glider isär. [Our vowels change. Some blend together, others drift apart.]”, in Språktidningen [The language journal]‎[1], number 3

Further reading

[edit]

Anagrams

[edit]