överhuvud

Swedish

Etymology

över +‎ huvud. Compare German Oberhaupt, Dutch opperhoofd, Norwegian Bokmål overhode.

Pronunciation

• Audio:

  (file)

Noun

överhuvud n

1. head (person who leads, rules, or is in charge)

   påven är katolska kyrkans överhuvud

   the Pope is the head of the Catholic Church

Declension

Declension of överhuvud

		nominative	genitive
singular	indefinite	överhuvud	överhuvuds
	definite	överhuvudet	överhuvudets
plural	indefinite	överhuvuden	överhuvudens
	definite	överhuvudena	överhuvudenas

Derived terms

• statsöverhuvud

Adverb

överhuvud (not comparable)

1. Alternative form of över huvud

   Synonym: överhuvudtaget

References

• överhuvud in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• överhuvud in Svensk ordbok (SO)
• överhuvud in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)