äregirig

Swedish

Etymology

From Old Swedish ærogirugher, from Middle Low German erengirich, equivalent to ära +‎ -e- +‎ girig. Cognate of Danish ærgerrig and German ehrgierig. See also German ehrgeizig.

Adjective

äregirig (comparative äregirigare, superlative äregirigast)

1. ambitious

   Synonym: ärelysten

Declension

Inflection of äregirig

Indefinite	positive	comparative	superlative1
common singular	äregirig	äregirigare	äregirigast
neuter singular	äregirigt	äregirigare	äregirigast
plural	äregiriga	äregirigare	äregirigast
masculine plural2	äregirige	äregirigare	äregirigast
Definite	positive	comparative	superlative
masculine singular3	äregirige	äregirigare	äregirigaste
all	äregiriga	äregirigare	äregirigaste

¹ The indefinite superlative forms are only used in the predicative.
² Dated or archaic.
³ Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine.

Derived terms

• äregirighet

References

• äregirig in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• äregirig in Svensk ordbok (SO)
• ära in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)
• äro girugher in Knut Fredrik Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, del 2:2. Þ(TH)-Ö