ämna
Jump to navigation
Jump to search
See also: amna
Swedish
[edit]Etymology
[edit]From Old Norse efna, from Proto-Germanic *abnijaną, from Proto-Indo-European *h₃op-, *h₃ep-.
Verb
[edit]ämna (present ämnar, preterite ämnade, supine ämnat, imperative ämna)
Conjugation
[edit]Conjugation of ämna (weak)
Active | Passive | |||
---|---|---|---|---|
Infinitive | ämna | ämnas | ||
Supine | ämnat | ämnats | ||
Imperative | ämna | — | ||
Imper. plural1 | ämnen | — | ||
Present | Past | Present | Past | |
Indicative | ämnar | ämnade | ämnas | ämnades |
Ind. plural1 | ämna | ämnade | ämnas | ämnades |
Subjunctive2 | ämne | ämnade | ämnes | ämnades |
Participles | ||||
Present participle | ämnande | |||
Past participle | ämnad | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. |
Synonyms
[edit]- ärna (archaic)
Related terms
[edit]Further reading
[edit]- ämna in Svensk ordbok.