villkor
Swedish
[edit]Etymology
[edit]Inherited from Old Swedish vilkor, from Middle Low German willekōr, willekōre. Cognate of Danish, Norwegian Bokmål, and Norwegian Nynorsk vilkår, German Willkür.
Pronunciation
[edit]Audio: (file)
Noun
[edit]villkor n
- a condition, a precondition
Declension
[edit]| nominative | genitive | ||
|---|---|---|---|
| singular | indefinite | villkor | villkors |
| definite | villkoret | villkorets | |
| plural | indefinite | villkor | villkors |
| definite | villkoren | villkorens |
Derived terms
[edit]- abonnemangsvillkor
- anställningsvillkor
- användarvillkor
- arbetsvillkor
- avbetalningsvillkor
- avtalsvillkor
- behörighetsvillkor
- betalningsvillkor
- bivillkor
- donationsvillkor
- existensvillkor
- fredsvillkor
- försäkringsvillkor
- försäljningsvillkor
- grundvillkor
- hyresvillkor
- kapitulationsvillkor
- koncessionsvillkor
- konkurrensvillkor
- kreditvillkor
- köpevillkor
- leveransvillkor
- levnadsvillkor
- licensvillkor
- livsvillkor
- lånevillkor
- lönevillkor
- pensionsvillkor
- resevillkor
- sidovillkor
- stilleståndsvillkor
- sökvillkor
- upplåtelsevillkor
- uppväxtvillkor
- valbarhetsvillkor
- villkorsbunden
- villkorskonjunktion
- villkorslån
- villkorslös
- villkorssats
Related terms
[edit]Further reading
[edit]- villkor in Svensk ordbok.
- villkor in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)