vägval

Swedish

Etymology

väg (“way, road”) +‎ val (“choice”)

Noun

vägval n

1. a choice of a way or road to travel
2. (figuratively) a crossroads, a fork in the road

   att stå inför ett vägval

   to be faced with a decision

Declension

Declension of vägval

		nominative	genitive
singular	indefinite	vägval	vägvals
	definite	vägvalet	vägvalets
plural	indefinite	vägval	vägvals
	definite	vägvalen	vägvalens

References

• vägval in Svensk ordbok (SO)
• vägval in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)