uteliggare

Swedish

Etymology

ute (“outdoors”) +‎ ligga (“lie”) +‎ -are (“-er”)

Noun

uteliggare c

1. a homeless person

Declension

Declension of uteliggare

		nominative	genitive
singular	indefinite	uteliggare	uteliggares
	definite	uteliggaren	uteliggarens
plural	indefinite	uteliggare	uteliggares
	definite	uteliggarna	uteliggarnas

See also

• utliggare
• ytterligare

References

• uteliggare in Svensk ordbok (SO)
• uteliggare in Svenska Akademiens ordböcker
• uteliggare in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)