uppstämma

Swedish

Etymology

upp +‎ stämma

Verb

uppstämma (present uppstämmer, preterite uppstämde, supine uppstämt, imperative uppstäm)

1. (somewhat solemn) Alternative form of stämma upp

   uppstämma lovsånger

   sing ("strike up") songs of praise

Conjugation

Conjugation of uppstämma (weak)

	active		passive
infinitive	uppstämma		uppstämmas
supine	uppstämt		uppstämts
imperative	uppstäm		—
imper. plural1	uppstämmen		—
	present	past	present	past
indicative	uppstämmer	uppstämde	uppstäms, uppstämmes	uppstämdes
ind. plural1	uppstämma	uppstämde	uppstämmas	uppstämdes
subjunctive2	uppstämme	uppstämde	uppstämmes	uppstämdes
present participle		uppstämmande
past participle		uppstämd

¹ Archaic. ² Dated. See the appendix on Swedish verbs.

References

• uppstämma in Svensk ordbok (SO)
• uppstämma in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)