upplösningstillstånd

Swedish

Etymology

upplösning (“disintegration”) +‎ -s- +‎ tillstånd (“state”)

Noun

upplösningstillstånd n

1. a state of disintegration, a state of coming apart (often figurative)

   Förhållandet var i upplösningstillstånd

   The relationship was coming apart at the seams

Declension

Declension of upplösningstillstånd

		nominative	genitive
singular	indefinite	upplösningstillstånd	upplösningstillstånds
	definite	upplösningstillståndet	upplösningstillståndets
plural	indefinite	upplösningstillstånd	upplösningstillstånds
	definite	upplösningstillstånden	upplösningstillståndens

References

• upplösningstillstånd in Svensk ordbok (SO)
• upplösningstillstånd in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)