uppkäftighet

Swedish

Etymology

From uppkäftig +‎ -het.

Noun

uppkäftighet c (uncountable)

1. mouthiness, lippiness, uppitiness

Declension

Declension of uppkäftighet

		nominative	genitive
singular	indefinite	uppkäftighet	uppkäftighets
	definite	uppkäftigheten	uppkäftighetens
plural	indefinite	—	—
	definite	—	—

Further reading

• uppkäftighet in Svenska Akademiens ordböcker