upphaussning

Swedish

Etymology

From upphaussa +‎ -ning.

Noun

upphaussning c (uncountable)

1. verbal noun of upphaussa

Declension

Declension of upphaussning

		nominative	genitive
singular	indefinite	upphaussning	upphaussnings
	definite	upphaussningen	upphaussningens
plural	indefinite	—	—
	definite	—	—

Further reading

• upphaussning in Svenska Akademiens ordböcker