upphöjning

Swedish

Etymology

upphöja +‎ -ning (“-ing”)

Noun

upphöjning c

1. an elevation (in a landscape, on a surface, etc.)

   Synonym: förhöjning

   Antonyms: nedsänkning, fördjupning, sänka

   En kulle är en upphöjning i landskapet

   A hill is an elevation in the landscape

2. elevation, ascension, exaltation (to a higher rank or the like)

Declension

Declension of upphöjning

		nominative	genitive
singular	indefinite	upphöjning	upphöjnings
	definite	upphöjningen	upphöjningens
plural	indefinite	upphöjningar	upphöjningars
	definite	upphöjningarna	upphöjningarnas

References

• upphöjning in Svensk ordbok (SO)
• upphöjning in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)