underordning

Swedish

Etymology

From underordna +‎ -ing.

Noun

underordning c

1. subjugation
2. (taxonomy) suborder

Declension

Declension of underordning

		nominative	genitive
singular	indefinite	underordning	underordnings
	definite	underordningen	underordningens
plural	indefinite	underordningar	underordningars
	definite	underordningarna	underordningarnas

Further reading

• underordning in Svenska Akademiens ordböcker