tvåspråkig

Swedish

Etymology

två (“two”) +‎ -språkig

Adjective

tvåspråkig (not comparable)

1. bilingual

   Hon är tvåspråkig

   She is bilingual

   ett tvåspråkigt land

   a bilingual country

   en tvåspråkig ordbok

   a bilingual dictionary

   tvåspråkig undervisning

   bilingual education

2. (nominalized) a bilingual, a diglot

   tvåspråkiga

   bilinguals

Declension

Inflection of tvåspråkig

Indefinite	positive	comparative	superlative1
common singular	tvåspråkig	—	—
neuter singular	tvåspråkigt	—	—
plural	tvåspråkiga	—	—
masculine plural2	tvåspråkige	—	—
Definite	positive	comparative	superlative
masculine singular3	tvåspråkige	—	—
all	tvåspråkiga	—	—

¹ The indefinite superlative forms are only used in the predicative.
² Dated or archaic.
³ Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine.

See also

• flerspråkig (“multilingual”)
• enspråkig (“monolingual”)
• trespråkig (“trilingual”)
• fyrspråkig (“quadrilingual”)

References

• tvåspråkig in Svensk ordbok (SO)
• tvåspråkig in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• tvåspråkig in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)