tonartshöjning

Swedish

Etymology

Compound of tonart (“musical key”) +‎ höjning (“raise, increase”).

Pronunciation

• IPA^(key): /²tuːnartsˌhœjnɪŋ/

Noun

tonartshöjning c

1. (music) a modulation to a higher key

   Synonym: (specific type) schlagerhöjning

Declension

Declension of tonartshöjning

		nominative	genitive
singular	indefinite	tonartshöjning	tonartshöjnings
	definite	tonartshöjningen	tonartshöjningens
plural	indefinite	tonartshöjningar	tonartshöjningars
	definite	tonartshöjningarna	tonartshöjningarnas

Antonyms

• tonartssänkning

Hypernyms

• modulation

References

• tonartshöjning in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)