tjänstefel

Swedish

Etymology

tjänst +‎ -e- +‎ fel

Noun

tjänstefel n

1. (crime) official misconduct, breach of duty, misuse of office

Declension

Declension of tjänstefel

		nominative	genitive
singular	indefinite	tjänstefel	tjänstefels
	definite	tjänstefelet	tjänstefelets
plural	indefinite	tjänstefel	tjänstefels
	definite	tjänstefelen	tjänstefelens

References

• tjänstefel in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• tjänstefel in Svensk ordbok (SO)
• tjänstefel in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
• The Swedish Criminal Code (Brottsbalken), official English translation.