tillkännage
Swedish
[edit]Alternative forms
[edit]Etymology
[edit]Verb
[edit]tillkännage (present tillkännager, preterite tillkännagav, supine tillkännagett, imperative tillkännage)
- to announce, to make known
Conjugation
[edit]| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | tillkännage | tillkännages | ||
| supine | tillkännagett | tillkännagetts | ||
| imperative | tillkännage | — | ||
| imper. plural1 | tillkännagen | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | tillkännager | tillkännagav | tillkännages | tillkännagavs |
| ind. plural1 | tillkännage | tillkännagåvo | tillkännages | tillkännagåvos |
| subjunctive2 | tillkännage | tillkännagåve | tillkännages | tillkännagåves |
| present participle | tillkännagivande | |||
| past participle | tillkännagiven | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.
| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | tillkännagiva | tillkännagivas | ||
| supine | tillkännagivit | tillkännagivits | ||
| imperative | tillkännagiv | — | ||
| imper. plural1 | tillkännagiven | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | tillkännagiver | tillkännagav | tillkännagivs, tillkännagives | tillkännagavs |
| ind. plural1 | tillkännagiva | tillkännagåvo | tillkännagivas | tillkännagåvos |
| subjunctive2 | tillkännagive | tillkännagåve | tillkännagives | tillkännagåves |
| present participle | tillkännagivande | |||
| past participle | tillkännagiven | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.