tidsrymd

Swedish

Etymology

tid (“time”) +‎ -s- +‎ rymd (“space”)

Noun

tidsrymd c

1. a (longer) period of time, a space of time

Declension

Declension of tidsrymd

		nominative	genitive
singular	indefinite	tidsrymd	tidsrymds
	definite	tidsrymden	tidsrymdens
plural	indefinite	tidsrymder	tidsrymders
	definite	tidsrymderna	tidsrymdernas

References

• tidsrymd in Svensk ordbok (SO)
• tidsrymd in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)