snärt

See also: snart

Swedish

Etymology

Deverbal from snärta.

Noun

snärt c

1. a lash, a whip, a flick (strike with the end of something flexible, making a snapping sound)

   Han gav honom en snärt med den blöta handduken

   He gave him a flick with the wet towel

Declension

Declension of snärt

		nominative	genitive
singular	indefinite	snärt	snärts
	definite	snärten	snärtens
plural	indefinite	snärtar	snärtars
	definite	snärtarna	snärtarnas

Derived terms

• pisksnärt (“whiplash”)
• pisksnärtsskada (“whiplash injury”)

Related terms

• snärta
• snärtig (“snappy”)

References

• snärt in Svensk ordbok (SO)
• snärt in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• snärt in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
• snärt in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)