sluttning

Swedish

Huset är byggt i en sluttning

Noun

sluttning c

1. a (smaller) area of sloping ground; a slope, a hillside

Declension

Declension of sluttning

		nominative	genitive
singular	indefinite	sluttning	sluttnings
	definite	sluttningen	sluttningens
plural	indefinite	sluttningar	sluttningars
	definite	sluttningarna	sluttningarnas

Related terms

• slutta

See also

• backe
• slänt

References

• sluttning in Svensk ordbok (SO)
• sluttning in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)