släkte

See also: slakte

Swedish

Etymology

(This etymology is missing or incomplete. Please add to it, or discuss it at the Etymology scriptorium.)

Noun

släkte n

1. an interrelated group (in some sense – intuitively biologically related, with sense extensions similar to "breed," etc.); a family, a race, a breed, a kind, etc.

   det mänskliga släktet

   the human race

   Ditt släkte har alltid varit vidrigt, slemmonster

   Your kind has always been disgusting, slime monster

   Faxreparatörer är ett utdöende släkte

   Fax machine repairmen are a dying breed

2. (biology) a genus (rank in a taxonomic classification between family and species)
3. a generation

   Synonym: (more common) generation

   det yngre släktet

   the younger generation

   [old-fashioned language] Tidevarv komma ["kommer" – old plural], tidevarv försvinna ["försvinner" – old plural], släkten följa ["följer" – old plural] släktens gång. [from the hymn "Härlig är jorden"]

   Ages come, ages go, generations follows [the going / course of] generations.

Declension

Declension of släkte

		nominative	genitive
singular	indefinite	släkte	släktes
	definite	släktet	släktets
plural	indefinite	släkten	släktens
	definite	släktena	släktenas

Related terms

• besläktad (“related”)
• släkt (“extended family, relatives”)

References

• släkte in Svensk ordbok (SO)
• släkte in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• släkte in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)

Anagrams

• skälet