skräna
Swedish
[edit]Etymology
[edit]Likely onomatopoeic.
Verb
[edit]skräna (present skränar, preterite skränade, supine skränat, imperative skräna)
Usage notes
[edit]See skränig.
Conjugation
[edit]| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | skräna | skränas | ||
| supine | skränat | skränats | ||
| imperative | skräna | — | ||
| imper. plural1 | skränen | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | skränar | skränade | skränas | skränades |
| ind. plural1 | skräna | skränade | skränas | skränades |
| subjunctive2 | skräne | skränade | skränes | skränades |
| present participle | skränande | |||
| past participle | — | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.
Derived terms
[edit]See also
[edit]References
[edit]- skräna in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- skräna in Svensk ordbok (SO)
- skräna in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
- skräna in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)