skönmålning

Swedish

Etymology

From skönmåla +‎ -ning.

Noun

skönmålning c

1. verbal noun of skönmåla

Declension

Declension of skönmålning

		nominative	genitive
singular	indefinite	skönmålning	skönmålnings
	definite	skönmålningen	skönmålningens
plural	indefinite	skönmålningar	skönmålningars
	definite	skönmålningarna	skönmålningarnas

Further reading

• skönmålning in Svenska Akademiens ordböcker