Jump to content

självrådighet

From Wiktionary, the free dictionary

Swedish

[edit]

Etymology

[edit]

självrådig +‎ -het

Noun

[edit]

självrådighet c

  1. self-will, self-willedness

Declension

[edit]
Declension of självrådighet
nominative genitive
singular indefinite självrådighet självrådighets
definite självrådigheten självrådighetens
plural indefinite
definite

Synonyms

[edit]

References

[edit]