simultanförmåga

Swedish

Etymology

simultan (“simultaneous”) +‎ förmåga (“ability”)

Noun

simultanförmåga c

1. (degree of) ability to multitask

   Synonym: simultankapacitet

   Jag har kass simultanförmåga

   I'm really bad at multitasking

Declension

Declension of simultanförmåga

		nominative	genitive
singular	indefinite	simultanförmåga	simultanförmågas
	definite	simultanförmågan	simultanförmågans
plural	indefinite	—	—
	definite	—	—

References

• simultanförmåga in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)