sörpla
Appearance
Swedish
[edit]Etymology
[edit]Ultimately of onomatopoeic origin.[1] Compare Latin sorbeō, Ancient Greek ῥοφέω (rhophéō), German schlürfen.
Pronunciation
[edit]Verb
[edit]sörpla (present sörplar, preterite sörplade, supine sörplat, imperative sörpla)
- to slurp
Conjugation
[edit]active | passive | |||
---|---|---|---|---|
infinitive | sörpla | sörplas | ||
supine | sörplat | sörplats | ||
imperative | sörpla | — | ||
imper. plural1 | sörplen | — | ||
present | past | present | past | |
indicative | sörplar | sörplade | sörplas | sörplades |
ind. plural1 | sörpla | sörplade | sörplas | sörplades |
subjunctive2 | sörple | sörplade | sörples | sörplades |
present participle | sörplande | |||
past participle | — |
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.
References
[edit]- ^ sörpla in Svensk ordbok (SO)
- ^ Tomas Riad (2013) “Våra vokaler förändras. En del flyter samman, andra glider isär. [Our vowels change. Some blend together, others drift apart.]”, in Språktidningen [The language journal][1], number 3
- sörpla in Svensk ordbok (SO)
- sörpla in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- sörpla in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
- sörpla in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)