sällskap

Swedish

Etymology

From Middle Low German selle, from Proto-Germanic *saljô (“roommate, companion”), plus -skap (“-ship, -hood”). Like Gesellschaft.

Noun

sällskap n

1. company
2. society; association
3. club
4. party; group

Declension

Declension of sällskap

		nominative	genitive
singular	indefinite	sällskap	sällskaps
	definite	sällskapet	sällskapets
plural	indefinite	sällskap	sällskaps
	definite	sällskapen	sällskapens

Derived terms

• sällskapsliv

References

• sällskap in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• sällskap in Svensk ordbok (SO)
• sällskap in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)