påbröd

Swedish

Etymology

Compound of på (“on; upon”) +‎ bröd (“bread”). Attested since 1853. In general sense; attested since 1881.

Noun

påbröd c

1. (dated) a free extra piece of bread given in addition with purchases from a bakery
   • 1908, Elin Wägner, Norrtullsligan‎^[1], pages 123 – 124:

     Kaffepannan sjöng på spritköket, och i brödkorgen fanns jämt åtta wienerbröd, nej tio, ty vi fick två i påbröd, när brödfröken hörde, att vi varit med skatten.

     The coffee pot sang on the spirit stove, and in the bread basket there were eight Danish pastries, no ten, for we got two in brotus, when the bakery girl heard that we had been with the treasure.

2. an addition; a bonus
   • 1923, Hjalmar Bergman, Jag, Ljung och Medardus‎^[2], page 228:

     Men gumman Klang fick en flintskallig gubbe, den magraste jag sett. Och som påbröd en uppnäst, fräknig pojke.

     But old woman Klang got a bald old man, the leanest I've seen. And in addition an uppish, freckled boy.

   • 1989, Sonja Erfurth, Harry Martinsons 30-tal‎^[3], page 38:

     Sjukdomen är icke av livsfarlig art utan får betraktas som en sorts extra sjukdom, ett litet påbröd av djävulen.

     The disease is not of a life-threatening nature but may be considered a kind of extra disease, a small bonus by the devil.

Derived terms

• påbrödskort

See also

• bagardussin (“baker's dozen”)

References

• påbröd in Svensk ordbok (SO)
• påbröd in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)