oförståndig

Swedish

Etymology

o- (“un-”) +‎ förståndig (“sensible, reasonable”)

Adjective

oförståndig (comparative oförståndigare, superlative oförståndigast)

unwise, foolish
Synonym: oklok

ett oförståndigt beslut
an unwise decision

Declension

Inflection of **oförståndig**
Indefinite	positive	comparative	superlative¹
common singular	oförståndig	oförståndigare	oförståndigast
neuter singular	oförståndigt	oförståndigare	oförståndigast
plural	oförståndiga	oförståndigare	oförståndigast
masculine plural²	oförståndige	oförståndigare	oförståndigast

Definite	positive	comparative	superlative
masculine singular³	oförståndige	oförståndigare	oförståndigaste
all	oförståndiga	oförståndigare	oförståndigaste

¹ The indefinite superlative forms are only used in the predicative.
² Dated or archaic.
³ Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine.

References