namnbricka

Swedish

Etymology

Compound of namn +‎ bricka.

Noun

namnbricka c

1. nametag

Declension

Declension of namnbricka

		nominative	genitive
singular	indefinite	namnbricka	namnbrickas
	definite	namnbrickan	namnbrickans
plural	indefinite	namnbrickor	namnbrickors
	definite	namnbrickorna	namnbrickornas

Further reading

• namnbricka in Svenska Akademiens ordböcker