kväljning

Swedish

Etymology

kvälja +‎ -ning

Noun

kväljning c

1. retching

   Jag har inte kräkts, men jag har haft kväljningar.

   I haven't vomited but I've had retchings.

Declension

Declension of kväljning

		nominative	genitive
singular	indefinite	kväljning	kväljnings
	definite	kväljningen	kväljningens
plural	indefinite	kväljningar	kväljningars
	definite	kväljningarna	kväljningarnas

Related terms

• kräk
• illamående