kråka

See also: kráka and Kraká

Norwegian Nynorsk

Noun

kråka f (definite singular kråka, indefinite plural kråker or kråkor, definite plural kråkene or kråkone)

1. (pre-2012) alternative form of kråke
2. definite singular of kråke

Swedish

en kråka

Etymology

From Old Norse kráka.

Pronunciation

• Audio:

  (file)

Noun

kråka c

1. crow, especially hooded crow, Corvus cornix
2. a booger (piece of thick nasal mucus)

   Synonyms: snorkråka, snorbuse

3. (somewhat colloquial) a simple written note, like a sign or a signature; a scribble

   sätta en kråka på pappret

   put a check mark / signature / etc. on the paper

Declension

Declension of kråka

		nominative	genitive
singular	indefinite	kråka	kråkas
	definite	kråkan	kråkans
plural	indefinite	kråkor	kråkors
	definite	kråkorna	kråkornas

Derived terms

• kråkfågel
• skriva som en kråka
• snorkråka

References

• kråka in Svensk ordbok (SO)
• kråka in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• kråka in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
• Svensk MeSH

Anagrams

• kåkar