konfluens

Swedish

Etymology

Borrowed from Medieval Latin confluentia, derived from Latin confluens. First attested in 1646.

Cognate with English confluence and German konfluenz.

Noun

konfluens c

1. (rare) A confluence.
   • 1880 August 28, G. Bolling, “Om difteri-hinnan [Regarding the diphtheria membrane]”, in Eira:

     Desse fläckar kunna i början icke borttagas, utan att blödning inträder. På andra eller tredje dagen, i händelse af konfluens ännu senare, då de äro i färd att spontant afstötas, kunna de äfven med en mjuk pensel aflägsnas.

     These spots cannot initially be removed without causing bleeding. On the second or third day, or later if confluence occurs, when they are about to be spontaneously detached, they can also be removed with a soft brush.

   • 1993 April 13, Aftonbladet, page 5:

     […] modernistiska förortsbyggandet kan beskrivas som en konfluens av privata och offentliga intressen där […]

     […] the modernist suburban development can be described as a confluence of private and public interests where […]

   Synonyms: sammanströmmning, tillopp

Related terms

• konfluera
• konfluent

See also

• fluidum